Swedish and Norwegian to English

Hi, could you translate some lyrics to english?

Djävulens Ande

Ett ondskans mörker flyter ut i skogarna
Nattetid, da kristet blod har sin vila

En ande fran den gamla världen

Nattens svarta valnad
En skugga fran urtiden
Djävulens hand pa jorden
En själens bane

En uraldrig styggelse
En gang uppstigen fran underjorden
Kallar dig inatt


I Kristi Skugga

Han var innan människans gryning
Ständigt vakar han
Under viljan är han dold
Han finns inom dig, han känner ditt väsen
Han är den ständige
Han är fienden

Han är den Eviga Döden och dess nickel
Under viljan är han dold

I Kristi Skugga



Fienden Hungrar

Och med Kristi anlete reser sig ormen åter
I människors rök, Helvetets katarsiska låga

Från uråldriga elder i svavel, från avgrundsdjupen
Vidundret från forntiden, styggelsen från nedan
Fienden hungrar...

Fienden hungrar, och åter skall han näras av människans sjunkande lekamen

Klädd i mannastoft och glödande skrud tronar herren over dödsrikets vidder


Svag Fysisk Lusta

Det svaga, fysiska, köttets lustar
vad kan möjligtvis vara svagare än detta?
Möjligtvis sinnet, men det går åtminståne att forma..
manipulera! depravera.. pervertera
den fysiska materian kan enbart förintas och förvridas
Likt vad jag ser som avbild i spegeln, svaga, äckliga,
vidriga, skamliga, vedervärdiga och avskyvärda
sönderkarvade köttstycken, förintad fysisk lusta.
Möjligtvis vad du skulle kalla för kropp
Troligtvis äcklas jag åtminstone lika mycket utav dig
som jag äcklas av mig själv
Vi är alla tomma väsen, tömda på känslor och lycka.. lycka?
Ett alltför bekant ord må jag säga, vad är lycka?
en som håller dig kär.. omfamnar dig när mörkret faller,
stryker fingrarna genom ditt hår, värmer dina läppar med sina,
älskar dig.. älskar med dig. är det lycka för dig?
Denna innerliga.. mentala och fysiska svaghet.
Aldrig skulle jag asociera något så befängt till ett såpass
starkt ord som lycka. Ett oändligt mysterium, existerar den ens?
Känner jag ens? Men vad vet jag..
tom, eländig, kall, frusen, ständigt törstande..
efter ditt hat - din kärlek.
Hatet värmer, fyller upp tomrummet och utplånar kylan inombords.
Enstaka sekunder dock, sinnet består kallt som vinternatten.
Ljuv och rogivande kyla, omfamna mig denna ensamma afton,
omfamna mig alla sömnlösa nätter.. du är välkomnad med öppna armar.
Jag erbjuder dig min svaga utmärglade kropp,
intet värt jämfört med din storhet.
Mitt självförakt är gentemot tomheten dyrkan.
Kvar av mig är enbart ett bräckligt skal, lämnad tömd,
dränerad, ihålig.. känslokall och sönderfrusen.


Svärtade Passager

Övergivna byggnationer, uppgivna sinnen.
I steril höstkyla med förträngda minnen
Omfattande, omfamnande ångest inger blek inspiration

Inatt har jag vandrat genom svarta passager och steril köld
Mitt sinne är fördärvat bortom återvändo

Jag vaknar upp mentalt vådtagen och förpassad.
Klor som karvar i mitt blödande kött
och påminner mig om skönheten inom det jag föraktar

Alkoholen har mig fortfarande i sitt våld
och jag förverkligar dess begär,
med ett fast grepp om mitt rakblad förverkligar
jag dess önskan och gör dess vilja till min egen


Gråtoner I & II

Spegelbilden blöder ur skuggorna som späds av tårar
Strimmor av ljus, likt klingor av stål
Karvandes genom nattens passager
Reflekterade i skalpellens blad
Mörkret förblöder
Skuggor betraktar
Dess reflektion från skyn bejakar
Nattens sår som sakta förmultnar


Del I

Mina fingrar luktar blod, sött, syrligt, dovt, murknande, bittert doftande
en stank av ruttnande kött och hud
lukten täcker mina kläder, min kropp
ärrvävnad som spricker upp för ytterligare förruttnelse
detta både äcklar och fascinerar mig oerhört
det är vackert men motbjudande
gränsen mellan kärlek och förakt har aldrig varit otydligare
armen är glödande het, blodet i mina ådror bränner och river i mig
det kokar inom mig, jag brinner innombords
skulle ett snitt ytterligare få smärtan att försvinna eller enbart förtydliga den?


Del II

stanken blir allt påtagligare ju längre jag vistas med den
det går ej att ignorera den dunkla doften av det levrade blodet
under det blod som levras så rör det sig fortfarande
det kryper inunder huden, i huden, på huden...
det känns väldigt otydligt ifall såren läker eller ruttnar, stanken ger knappast någon klarhet i saken, snarare tvärtom


Del III

värmen består och den bränner värre än tidigare
jag skållar mig skälv i mitt eget blod
jag öppnar upp de levrade såren en ytterligare gång
för att få ut den helvetiska flamman som brinner i mina vener
mina ådror spricker itu och min arm täckt utav klumpar av levrat blod får liv igen
jag kan inte längre räkna antalet öppna sår, blodet fyller ärrvävnaden och ger även den livet åter
jag blir yr av allt blod som rinner längsmed min kropp och ut ur den och täcker mitt golv
min arm börjar domna av och det kittlar i fingertopparna, kalla rysningar pulserar genom min kropp
jag känner hur jag sakta förlorar medvetandet mer och mer för varje droppe av blod som lämnar mina sår
synfältet blir suddigt och jag hör inte vad jag själv säger längre, jag känner ingenting, hör ingenting, ser ingenting
jag förblöder sakta och förs närmare medvetslöshet för varje minut


These are in norwegian:

Drikke ens Skål

Jag drikker og hilser min morder.
For han er den jeg takker for min gjenskapelse.
For han er den som påpekte min langvarige blindhet
...men nå kan jeg atter se.
For han viste meg at kjærlighet ikke kan eksistere.
For han lærte meg hvordan man gjenskaper.
Og viste meg hvordan man ødelegger.
Smaken på ølet kan være så rik
når du forvinder det med følelser.
Det hjelper deg å finne dine dypeste lengsler.
Derfor drikker jeg din skål.
Og takker deg for min død.
For nå er jeg i live.
Og livets mening står klart for meg.
...Skål!


Vandringen

Jeg har vandret i årevis.
Har sunget vårens sanger
snakket med trærne, fulgt ulvene.
En dag entret jeg et land innhyllet i tåke.
En syk sol blindet mine øyne.
En byrde ble lagttil for hver dag.
Mine beste mareritt ble mine kjæreste venner.
Ur og hustorier har nå falmet.
Mine minner er tatt med vold.
Sannhet ble aldri talt.
Og sangene døde hen i kulden.
Vårens budbringer døde.
Tatt av dage av sine disipler.
Ulvene ble gale og slukte sola,
mens barna lekte forbudte leker.
Stormvinden knuste de glade masker
...og alle ble forferdet.
Skjønnhetens heks ble gammel
og stygg og døde over natten.
Himmelen ble svart, trærne og bølgene
synger ikke mer glade toner.
...Nå vil vi se hvem som overlever.

i can help you with the swedish lyrics .. i'm not any expert on norwegian. though i haven't heard the songs .. i can translate the lyrics .. i'll try to do them as fast as possible then i'll post it here .. it'll take some time .. but i'll try byezz

PS . i might have some translation problems .. because sometimes i have to create new sentences because i don't wanna translate word for word .. then you'll never understand anything =) .. second : i have slight problems with the A /An ..

hey .. it didn't take so much time after all i did my best and here it is..

Devils spirit

Darkness flowing in the woods
at night, when christ blood has it's rest

A spirit from the old/ancient world

The black wraith of night
a shadow from the antiquity
Devil's hand on earth
an spirits bane

An ancient(prehistoric) ".monster?." ( i dont know how to translate this word .. but it's like .. boogeyman, a nasty creature etc.)
once summoned from the underworld
calls you tonight

in christs shadow

he was before the dawn of men
constantly observing
under the will he's concealed/he's concealed under the will
he's inside you, he feels your being
he's the constant
he's the enemy

he's the eternal death and it's "nickel"(don't know the word.. i think the speak of some kind of metal f.ex. iron, steel)
under the will he's concealed/he's concealed under the will

in the shadow of christ



Enemy hungers

and with christ visage the snake arise once more
in men's smoke, hells (katarsiska ?) fire/flame

from ancient fire in sulphur, from the abyss
creature of antiquity, "bad thing/man?" from below
enemy hungers

enemy hungers, and once more he shall be fed with the men's sinking/crumbling bodies

dressed like human and in a glowing robe/garb, the lord enthrones the kingdom of death





this is where i stop .. the rest is to complicated for me to do it -.- .. many stops.. and ","
i don't wanna translate anything wrong here

hope you enjoyed it :O

I'll do the Norwegian ones, then.

Drikke ens Skål
Drink one's Toast

Jeg drikker og hilser min morder.
I drink and salute my murderer
For han er den jeg takker for min gjenskapelse.
For he is the one I thank for my re-creation
For han er den som påpekte min langvarige blindhet
For he is the one who pointed out my long blindness
...men nå kan jeg atter se.
...but now I can see once more
For han viste meg at kjærlighet ikke kan eksistere.
For he showed me that love cannot exist
For han lærte meg hvordan man gjenskaper.
For he taught me how to re-create
Og viste meg hvordan man ødelegger.
And showed me how to destroy
Smaken på ølet kan være så rik
The taste of the beer can be so rich
når du forvinder det med følelser.
When you entwine it with emotions.
Det hjelper deg å finne dine dypeste lengsler.
It helps you find your deepest longings
Derfor drikker jeg din skål.
Therefore I drink your toast
Og takker deg for min død.
And thank you for my death
For nå er jeg i live.
For now I am alive
Og livets mening står klart for meg.
And the meaning of life is clear before me
...Skål!
...Cheers!



Vandringen
The Wandering

Jeg har vandret i årevis.
I have wandered for years.
Har sunget vårens sanger
I've sung the songs of spring
snakket med trærne, fulgt ulvene.
talked to the trees, followed the wolves
En dag entret jeg et land innhyllet i tåke.
One day I entered a land wreathed in fog.
En syk sol blindet mine øyne.
A sick sun blinded my eyes.
En byrde ble lagt til for hver dag.
A burden was added for every day.
Mine beste mareritt ble mine kjæreste venner.
My best nightmares became my dearest friends.
Ur og historier har nå falmet.
Ur* and stories are now faded.
Mine minner er tatt med vold.
My memories have been taken by force
Sannhet ble aldri talt.
Truth was never spoken
Og sangene døde hen i kulden.
And the songs died away in the cold.
Vårens budbringer døde.
The messenger of spring died.
Tatt av dage av sine disipler.
Put to death by his own disciples
Ulvene ble gale og slukte sola,
The wolves turned mad and devoured the sun
mens barna lekte forbudte leker.
while the children played forbidden games.
Stormvinden knuste de glade masker
The storm wind shattered the happy masks
...og alle ble forferdet.
...and all were sorely afraid
Skjønnhetens heks ble gammel
The witch of beauty turned old
og stygg og døde over natten.
and ugly and died in the night
Himmelen ble svart, trærne og bølgene
The sky turned black, the trees and the waves
synger ikke mer glade toner.
no longer sing happy notes.
...Nå vil vi se hvem som overlever.
...Now we will se who survives.

*Unless it means the ancient city of Ur in Iraq, "Ur" can either mean "watches" or "scree", none of which makes much sense given the rest of the line. If the first letter is a typo, though (like the u in "hustorier"), and the word is really "År", for instance, then it reads "Years and stories are now faded". But I don't know.

Any progress with the rest of translations?

I will try with the rest. It's old Swedish so sometimes it can sound a little weird in English.



Svag Fysisk Lusta
Weak Physical Lust


Det svaga, fysiska, köttets lustar
The weak, physical, sensual desire
vad kan möjligtvis vara svagare än detta?
what can possibly be weaker than this?

Möjligtvis sinnet, men det går åtminståne att forma..
Possibly the sense, but it can anyway be formed..
manipulera! depravera.. pervertera
manipulate! corrupt.. pervert

den fysiska materian kan enbart förintas och förvridas
the physical matter can only be destroyed and distorted
Likt vad jag ser som avbild i spegeln, svaga, äckliga,
As what I see as a picture in the mirror, weak, disgusting,

vidriga, skamliga, vedervärdiga och avskyvärda
nasty, shameful, repulsive and detestable
sönderkarvade köttstycken, förintad fysisk lusta.
whittled pieces of meat, destroyed physical lust

Möjligtvis vad du skulle kalla för kropp
Possibly what you would call a body
Troligtvis äcklas jag åtminstone lika mycket utav dig
Probably I get disgusted by at least as much as from you

som jag äcklas av mig själv
as I get disgusted by myself
Vi är alla tomma väsen, tömda på känslor och lycka.. lycka?
We are all empty creatures, emptied of feelings and happines.. happiness?

Ett alltför bekant ord må jag säga, vad är lycka?
A too well-known word I have to say, what is happiness?
en som håller dig kär.. omfamnar dig när mörkret faller,
one who loves you.. hugs you when the dark falls,

stryker fingrarna genom ditt hår, värmer dina läppar med sina,
strokes the fingers through your hair, warms your lips by oneselfs,
älskar dig.. älskar med dig. är det lycka för dig?
love you.. make love with you. is that happiness for you?

Denna innerliga.. mentala och fysiska svaghet.
This totally.. mentaly and physical weakness.
Aldrig skulle jag associera något så befängt till ett såpass
Never I would associate something so absurd to a so

starkt ord som lycka. Ett oändligt mysterium, existerar den ens?
strong word like happiness. A endless mystery, does it even exist?
Känner jag ens? Men vad vet jag..
Do I even feel? But what do I know..

tom, eländig, kall, frusen, ständigt törstande..
empty, miserable, cold, frozen, always thirsty..
efter ditt hat - din kärlek.
after your hate - your love.

Hatet värmer, fyller upp tomrummet och utplånar kylan inombords.
The hate warms, fills the emptiness and destroys the cold inside.
Enstaka sekunder dock, sinnet består kallt som vinternatten.
A few seconds still, the sense consist of cold like the winter night.

Ljuv och rogivande kyla, omfamna mig denna ensamma afton,
Delightful and peaceful cold, hug me this lonely evening,
omfamna mig alla sömnlösa nätter.. du är välkomnad med öppna armar.
embrace me all the sleepless nights.. you are welcomed with opened arms.

Jag erbjuder dig min svaga utmärglade kropp,
I offer for you my weak emaciated body,
intet värt jämfört med din storhet.
nothing worth compared to your greatness.

Mitt självförakt är gentemot tomheten dyrkan.
My selfcontempt is towards the emptiness the idolize.
Kvar av mig är enbart ett bräckligt skal, lämnad tömd,
Left of me is only a fragile shell, left empty,

dränerad, ihålig.. känslokall och sönderfrusen.
delicated, hollow.. cold and broken frozen.





Svärtade Passager
Darkened Passages


Övergivna byggnationer, uppgivna sinnen.
Abandoned buildings, dejected senses.
I steril höstkyla med förträngda minnen
In sterile Autumn cold with forgotten memories
Omfattande, omfamnande ångest inger blek inspiration
Comprised, embraced anxiety gives pale inspiration

Inatt har jag vandrat genom svarta passager och steril köld
Tonight I have wandered through black passages and sterile cold
Mitt sinne är fördärvat bortom återvändo
My sense is destroyed without possibility to go back

Jag vaknar upp mentalt våldtagen och förpassad.
I wake up mentaly raped and deported.
Klor som karvar i mitt blödande kött
Claws which whittles in my bleeding meat
och påminner mig om skönheten inom det jag föraktar
and reminds me of the beautiness in which I despise

Alkoholen har mig fortfarande i sitt våld
The alcohole still has me in its power
och jag förverkligar dess begär,
and I make its desires come true,
med ett fast grepp om mitt rakblad förverkligar
with a strong grip around my razor blade I put into effect
jag dess önskan och gör dess vilja till min egen
its wish and make its will into my own





Gråtoner I & II
Grey tones I & II


Spegelbilden blöder ur skuggorna som späds av tårar
The mirror image bleeds through the shadows which tenders by tears
Strimmor av ljus, likt klingor av stål
Stripes of light, like blades of steel
Karvandes genom nattens passager
Whittling through the passages of the night
Reflekterade i skalpellens blad
Reflected by the blade of the scalpel
Mörkret förblöder
The dark bleeds to death
Skuggor betraktar
The shadows are watching
Dess reflektion från skyn bejakar
Its reflection from the sky recognizes
Nattens sår som sakta förmultnar
The wounds of the night which slowly decomposes


Del I
Part I

Mina fingrar luktar blod, sött, syrligt, dovt, murknande, bittert doftande
My fingers smells blood, sweet, acid, dull, rottening, bitter smelling
en stank av ruttnande kött och hud
a stink of rottening meat and skin
lukten täcker mina kläder, min kropp
the smell covers my clothes, my body
ärrvävnad som spricker upp för ytterligare förruttnelse
tissues of scars which blossoms for more rottening
detta både äcklar och fascinerar mig oerhört
this both disgust and fascinate me terrifically
det är vackert men motbjudande
it's beautiful but repulsive
gränsen mellan kärlek och förakt har aldrig varit otydligare
the frontier between love and despise has never been much indistinct
armen är glödande het, blodet i mina ådror bränner och river i mig
the arm is glowing hot, the blood in my veins burns and scratches me
det kokar inom mig, jag brinner innombords
it boils inside of me, I burn inside
skulle ett snitt ytterligare få smärtan att försvinna eller enbart förtydliga den?
would a cut further get the pain to disappear or would it only make it clearer?


Del II
Part II

stanken blir allt påtagligare ju längre jag vistas med den
the stink gets more obvious as longer as I stay with it
det går ej att ignorera den dunkla doften av det levrade blodet
it's not possible to ignore the obscure smell of the coagulated blood
under det blod som levras så rör det sig fortfarande
beneath the blood which is coagulating it's still moving
det kryper inunder huden, i huden, på huden...
it's creeping beneath the skin, in the skin, on the skin...
det känns väldigt otydligt ifall såren läker eller ruttnar, stanken ger knappast
it feels very indistinct if the wounds are healing or rottening, the stink scarcely gives
någon klarhet i saken, snarare tvärtom
any clarity in the situation, rather contrary


Del III
Part III

värmen består och den bränner värre än tidigare
the warmth endures and it's burning worse than before
jag skållar mig själv i mitt eget blod
I scald myself in my own blood
jag öppnar upp de levrade såren en ytterligare gång
I open up the coagulated wounds one more time
för att få ut den helvetiska flamman som brinner i mina vener
to get the infernal flame which burns in my veins out
mina ådror spricker itu och min arm täckt utav klumpar av levrat blod får liv igen
my arteries cracks and my arm covered of lumps of coagulated blood comes to life again
jag kan inte längre räkna antalet öppna sår, blodet fyller ärrvävnaden och ger även den livet åter
I can no longer count the number of opened wounds, the blood fills the tissue of the scar and gives also that life back
jag blir yr av allt blod som rinner längsmed min kropp och ut ur den och täcker mitt golv
I get dizzy of all the blood which runs along my body and out of it and covers my floor
min arm börjar domna av och det kittlar i fingertopparna, kalla rysningar pulserar genom min kropp
my arm starts to go numb and my fingertips tickles, cold shivers pulsates through my body
jag känner hur jag sakta förlorar medvetandet mer och mer för varje droppe av blod som lämnar mina sår
I feel how I slowly loose the consciousness more and more from every drop of blood which leaves my wounds
synfältet blir suddigt och jag hör inte vad jag själv säger längre, jag känner ingenting, hör ingenting, ser ingenting
the sight gets blurred and I can't hear what I say anymore, I can't feel anything, can't hear anything, can't see anything
jag förblöder sakta och förs närmare medvetslöshet för varje minut
I slowly bleed to death and leads closer to unconsciousness from every minute

Thanks a lot !

Originally Posted by Leviathan

Thanks a lot !

No problems but it's really horrible textes... I was chocked when I translated haha...